INGÅNGSPSALM

Alla står.

HÄLSNINGSORD

Prästen går med sina assistenter till altaret och visar det sin vördnad. Han kysser altaret och kan incensera det. Sedan säger han:

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

Amen.

Vår Herres Jesu Kristi nåd, Guds kärlek och den helige Andes delaktighet vare med er alla.

Och med din ande.

eller:

Herren vare med er.

Och med din ande.

eller:

Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus vare med er alla.

Lovad vare vår Herres Jesu Kristi Gud och Fader.

Biskopen:

Frid vare med er.

Och med din ande.

Prästen eller assistenten kan med några ord inleda dagens mässa.

SYNDABEKÄNNELSE

Låt oss besinna oss och bekänna vår synd och skuld, så att vi rätt kan fira de heliga mysterierna.

eller:

Innan vi firar Herrens åminnelse, låt oss besinna oss och bekänna, att vi är syndare.

Bön under tystnad:

Jag bekänner inför Gud allsmäktig och er alla, att jag har syndat i tankar och ord, gärningar och underlåtelse.

Man slår sig för bröstet.

Detta är min skuld, min stora skuld.

Därför ber jag den saliga jungfrun Maria, Guds änglar och helgon och er alla att be för mig till Herren, vår Gud.

Gud allsmäktig förlåte oss våra synder i sin stora barmhärtighet och före oss till det eviga livet.

Amen.

eller:

Innan vi lyssnar till Guds ord och firar Kristi offer, låt oss be Gud om förlåtelse för våra synder.

eller:

Låt oss inför Gud och kyrkan bekänna vår skuld, så att vi rätt kan fira hans åminnelse.

Bön under tystnad.

Var oss nådig, Herre.

Ty vi har syndat mot dig.

Herre, låt oss se din nåd.

Och ge oss din frälsning.

Gud allsmäktig förlåte oss våra synder i sin stora barmhärtighet och före oss till det eviga livet.

eller:

Må Gud allsmäktig och barmhärtig ge oss nåd, befrielse och förlåtelse för våra synder.

Amen.

eller:

Låt oss i början av denna mässa besinna oss och be Herren förbarma sig över oss.

Bön under tystnad.

Du som blev sänd att hela och frälsa dem som har ett förkrossat hjärta: Herre, förbarma dig.

Herre, förbarma dig.

Du som kom för att uppsöka och befria alla syndare: Kristus, förbarma dig.

Kristus, förbarma dig.

Du som sitter på Faderns högra sida och för vår talan inför honom: Herre, förbarma dig.

Herre, förbarma dig.

Gud allsmäktig förlåte oss våra synder i sin stora barmhärtighet och före oss till det eviga livet.

eller:

Må Herren förbarma sig över oss och utplåna våra synder, så att vi med rent hjärta kan fira detta heliga mysterium.

Amen.

"Herre, förbarma dig" bortfaller, om syndabekännelsen har lästs i en form, som redan innehåller denna bön.

Herre, förbarma dig.

Herre, förbarma dig.

Kristus, förbarma dig.

Kristus, förbarma dig.

Herre, förbarma dig.

Herre, förbarma dig.

När så är föreskrivet läses eller sjunges denna hymn.

LOVSÅNG

Ära vare Gud i höjden och frid på jorden åt människor som har hans välbehag.
Vi lovar dig, vi välsignar dig, vi tillber dig, vi prisar och ärar dig. Vi tackar dig för din stora härlighet.
Herre Gud, himmelske konung, Gud Fader allsmäktig. Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus.
Herre Gud, Guds lamm, Faderns Son, du som borttager världens synder, förbarma dig över oss.
Du som borttager världens synder, tag emot vår bön.
Du som sitter på Faderns högra sida, förbarma dig över oss.
Ty du allena är helig, du allena Herre, du allena den högste,
Jesus Kristus, med den helige Ande, i Guds Faderns härlighet.

Amen.

KOLLEKTBÖN

Låt oss bedja.

Bön under tystnad.

Amen.

Alla sätter sig.

LÄSNING

Lektorn läser den första läsningen. Läsningen avslutas med:

Så lyder Herrens ord.

Gud, vi tackar dig.

PSALTARPSALM

ANDRA LÄSNINGEN

Om en annan läsning förekommer, läser lektorn den.

Läsningen avslutas med:

Så lyder Herrens ord.

Gud, vi tackar dig.

Alla står.

Evangeliet föregås av Halleluja med åtföljande vers, eller av annan sång.

Prästen kan lägga rökelse i rökelsekaret.

EVANGELIUM

Om en diakon förkunnar evangeliet ber han först om prästens välsignelse.

Fader, välsigna mig.

Må Herren rena ditt hjärta och dina läppar, så att du rätt förkunnar hans heliga evangelium. I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

Amen.

Om prästen själv förkunnar evangeliet ber han tyst:

Herre, rena mitt hjärta och mina läppar, så att jag rätt förkunnar ditt heliga evangelium.

Herren vare med er.

Och med din ande.

Församlingen gör korstecknet över pannan, munnen och hjärtat.

Det heliga evangeliet enligt N.

Ära vare dig, Herre.

Evangelieboken kan incenseras.

Evangeliet avslutas med:

Så lyder det heliga evangeliet.

Lovad vare du, Kristus.

Prästen (diakonen) kysser evangelieboken och säger tyst:

Må ditt ord, Herre, utplåna våra synder.

Alla sätter sig.

PREDIKAN

TROSBEKÄNNELSE

Jag tror på en Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är.

Och på en Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat;

som för oss människor och för vår frälsnings skull har nedstigit från himmelen.

Alla bugar sig.

Och han har antagit kött genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa.

Han har ock blivit korsfäst för oss under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven. På tredje dagen har han uppstått efter skrifterna och uppstigit till himmelen. Han sitter på Faderns högra sida och skall igenkomma i härlighet för att döma levande och döda, och på hans rike skall icke vara någon ände. Och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och förhärligas, och som har talat genom profeterna. Och på en, helig, katolsk och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett dop till syndernas förlåtelse och förväntar de dödas uppståndelse och den kommande världens liv.

Amen.

KYRKANS ALLMÄNNA FÖRBÖN

Alla sätter sig.

För att uttrycka församlingens aktiva deltagande kan offergåvorna frambäras av några ur församlingen. Kollekt kan upptagas och bäras fram.

OFFERGÅVORNAS TILLREDELSE

Prästen lyfter patenen med brödet och ber:

Välsignad är du, Herre, världsalltets Gud, ty i din givmildhet ger du oss det bröd, som vi frambär till dig. Av jordens frukt och människans arbete bereder du oss livets bröd.

Välsignad vare Gud i evighet.

Prästen (diakonen) häller vin och litet vatten i kalken och ber tyst:

Som vattnet blandar sig med vinet, så må han som antog vår mänskliga natur förena oss med sig och ge oss del av sin gudomliga natur.

Prästen lyfter kalken och ber:

Välsignad är du, Herre, världsalltets Gud, ty i din godhet ger du oss det vin som vi frambär till dig. Av vinrankans frukt och människans arbete bereder du åt oss frälsningens kalk.

Välsignad vare Gud i evighet.

Böjd inför altaret ber prästen tyst:

Herre, inför ditt ansikte ber vi med ödmjukt sinne och förkrossat hjärta: tag emot oss och låt det offer som vi frambär i dag bli dig till behag.

Om rökelse används i mässan, incenserar prästen offergåvorna och altaret. Diakonen eller en ministrant incenserar sedan prästen och församlingen.

Prästen tvättar sina händer och säger:

Två mig, Herre, från min missgärning, och rena mig från min synd.

Bed att mitt och ert offer blir välbehagligt inför Gud Fader allsmäktig.

Må Herren taga emot offret ur dina händer till sitt namns pris och ära, till gagn för oss och för hela hans heliga kyrka.

BÖN ÖVER OFFERGÅVORNA

Amen.

Alla står.

DEN EUKARISTISKA BÖNEN

Herren vare med er.

Och med din ande.

Upplyft era hjärtan.

Vi har upplyft dem till Herren.

Låt oss tacka och lova Herren, vår Gud.

Det är tillbörligt och rätt.

Prästen sjunger eller läser dagens prefation.

Vid prefationens slut sjunger eller läser prästen tillsammans med församlingen:

Helig, helig, helig är Herren Gud Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av din härlighet. Hosianna i höjden. Välsignad vare han, som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden.

Alla knäböjer.

FÖRSTA EUKARISTISKA BÖNEN ELLER DEN ROMERSKA KANON

De avsnitt eller ord som finns inom parentes kan utelämnas.

Barmhärtige Fader, vi bönfaller dig ödmjukt genom din Son, vår Herre Jesus Kristus: Tag emot och välsigna + dessa rena och heliga offergåvor. Vi frambär dem för din heliga, katolska kyrka och ber dig att samla, leda och bevara henne i fred och enhet över hela vår jord. Vi frambär dem för din tjänare, påven N., för vår biskop N. och för alla som med dem vakar över den sanna, katolska och apostoliska tron.

Bön för de levande

Kom ihåg, Herre, dina tjänare och tjänarinnor N. och N.

Bön under tystnad.

och alla som är samlade kring detta altare. Du känner deras tro och hängivenhet. Vi frambär detta offer för dem, och själva offrar de detta lovets offer för sig och alla de sina, för sin välgång här i tiden och sin eviga frälsning, och infriar sina löften till dig, du evige, sanne och levande Gud.

Gemenskap med helgonen

När så är föreskrivet får början av denna bön en annan lydelse.

I gemenskap med hela kyrkan kommer vi med vördnad ihåg den saliga jungfrun Maria, vår Guds och Herres Jesu Kristi moder. Vi vördar även den helige Josef, dina heliga apostlar och martyrer: Petrus och Paulus, Andreas, (Jakob och Johannes, Tomas, Jakob och Filippus, Bartolomeus och Matteus, Simon och Taddeus, Linus, Cletus, Clemens, Sixtus, Cornelius, Cyprianus, Laurentius och Chrysogonus, Johannes och Paulus, Cosmas och Damianus) och alla dina helgon. Se till deras liv och verk och hör deras böner för oss, så att vi alltid får leva under ditt beskydd. (Genom Kristus, vår Herre. Amen.)

Herre, se i nåd till den offergåva som vi, dina tjänare, och hela din familj frambär till dig.

Från påskvakan t.o.m. andra påsksöndagen:

- - även för dem som du har pånyttfött av vatten och helig Ande och givit förlåtelse för deras synder.

Låt din frid råda över våra dagar och rädda oss undan den eviga fördömelsen, så att vi en gång får räknas bland dina utvalda. (Genom Kristus, vår Herre. Amen.)

Vi ber dig, Gud: Tag emot och välsigna dessa offergåvor och fullkomna dem dig till behag, så att de för oss blir din älskade Sons, vår Herres Jesu Kristi lekamen och blod.

Prästen tar brödet, lyfter det något och säger:

Aftonen före sitt lidande tog han brödet i sina heliga händer, såg upp mot himmelen till dig, Gud, sin allsmäktige Fader, prisade och tackade dig, bröt det och gav åt sina lärjungar och sade:

TAG OCH ÄT HÄRAV ALLA. DETTA ÄR MIN LEKAMEN, SOM BLIR UTGIVEN FÖR ER.

Prästen visar hostian för församlingen, knäböjer, tar kalken och säger:

Likaså tog han efter måltiden välsignelsens kalk i sina heliga händer, prisade och tackade dig åter, gav åt sina lärjungar och sade:

TAG OCH DRICK HÄRAV ALLA. DETTA ÄR MITT BLODS KALK, DET NYA OCH EVIGA FÖRBUNDETS BLOD, SOM BLIR UTGJUTET FÖR ER OCH FÖR DE MÅNGA TILL SYNDERNAS FÖRLÅTELSE. GÖR DETTA TILL MIN ÅMINNELSE.

Prästen visar kalken för församlingen, knäböjer och säger:

Trons mysterium.

Din död förkunnar vi, Herre, och din uppståndelse bekänner vi, till dess du återkommer i härlighet.

eller:

Detta är trons mysterium.

Så ofta vi äter detta bröd och dricker av kalken, förkunnar vi Herrens död till dess han kommer.

eller:

Frälsningens mysterium.

Fräls oss, Herre, världens Frälsare. Genom din död och din uppståndelse har du förlossat oss.

Därför, Herre, firar vi, dina tjänare, och ditt heliga folk åminnelsen av Kristi, din Sons, vår Herres, saliga lidande, av hans uppståndelse från dödsriket och hans ärorika himmelsfärd. Åt dig, ärans och härlighetens Gud, frambär vi av de gåvor du själv har givit ett rent och heligt, ett fullkomligt offer, det eviga livets bröd och den oförgängliga frälsningens kalk.

Se i nåd till detta offer och tag emot det i din godhet så som du en gång tog emot din rättfärdige tjänare Abels gåvor, vår fader Abrahams offer och din överstepräst MelkiS‚deks heliga offergåvor.

Vi bönfaller dig, allsmäktige Gud: sänd din ängel att bära fram detta offer på ditt altare i himmelen inför din Gudoms härlighet, och låt oss alla, som här vid detta altare får del av din Sons heliga lekamen och blod, bli uppfyllda med all himmelsk nåd och välsignelse. (Genom Kristus, vår Herre. Amen.)

Bön för de döda

Herre, kom även ihåg dina tjänare och tjänarinnor (N. och N.), som tecknade med trons insegel gått före oss och nu insomnat i din frid.

Bön under tystnad.

Herre, led dem och alla som vilar i Kristus in i vederkvickelsens, ljusets och fridens boning. (Genom Kristus, vår Herre. Amen.)

Låt även oss, dina syndiga tjänare, som hoppas på din stora barmhärtighet, förenas med dina apostlar och martyrer, med Johannes, Stefanus, Mattias och Barnabas (Ignatius, Alexander, Marcellinus och Petrus, Felicitas, Perpetua, Agata och Lucia, Agnes, Cecilia och Anastasia) och alla dina helgon. Upptag oss i deras gemenskap, du som inte dömer efter förtjänst utan förlåter i nåd.

Därom ber vi dig genom Kristus, vår Herre, ty i honom skapar du nu och alltid dina gåvor; du helgar och levandegör dem, välsignar och skänker oss dem.

Prästen lyfter patenen och kalken och säger:

Genom honom och med honom och i honom tillkommer dig, Gud Fader allsmäktig, i den helige Andes enhet, all ära och härlighet från evighet till evighet.

Amen.

Härefter följer kommunionen.

ANDRA EUKARISTISKA BÖNEN

Alla står.

Herren vare med er.

Och med din ande.

Upplyft era hjärtan.

Vi har upplyft dem till Herren.

Låt oss tacka och lova Herren, vår Gud.

Det är tillbörligt och rätt.

Prästen sjunger eller läser prefationen.

Ja, sannerligen är det tillbörligt, rätt och saligt att vi alltid och överallt tackar och lovar dig, Herre, helige Fader, genom din älskade Son, Jesus Kristus. Ty han är ditt eviga Ord. Genom honom har du skapat allt. Han är vår Frälsare som du sände för att befria oss. Han blev människa genom den helige Ande och föddes av jungfru Maria. Under sitt lidande sträckte han ut sina händer på korset för att göra döden om intet och uppståndelsen uppenbar. Så fullgjorde han din vilja i allt och förvärvade åt dig ett heligt folk. Därför prisar och förkunnar vi din härlighet tillsammans med alla änglar och helgon:

Vid prefationens slut sjunger eller läser prästen tillsammans med församlingen:

Helig, helig, helig är Herren Gud Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av din härlighet. Hosianna i höjden. Välsignad vare han, som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden.

Alla knäböjer.

Ja, Herre, du är i sanning helig och all helighets källa.

Under jul- och påsktiden får denna bön en annan lydelse.

Sänd därför din helige Ande att helga dessa gåvor, så att de för oss blir vår Herres Jesu Kristi lekamen och + blod.

Prästen tar brödet, lyfter det något och säger:

I den natt då han blev förrådd och av fri vilja gick sitt lidande till mötes tog han brödet, tackade dig och bröt det, gav åt sina lärjungar och sade:

TAG OCH ÄT HÄRAV ALLA. DETTA ÄR MIN LEKAMEN, SOM BLIR UTGIVEN FÖR ER.

Prästen visar hostian för församlingen, knäböjer, tar kalken och säger:

Likaså tog han efter måltiden kalken, tackade dig åter, gav åt sina lärjungar och sade:

TAG OCH DRICK HÄRAV ALLA. DETTA ÄR MITT BLODS KALK, DET NYA OCH EVIGA FÖRBUNDETS BLOD, SOM BLIR UTGJUTET FÖR ER OCH FÖR DE MÅNGA TILL SYNDERNAS FÖRLÅTELSE. GÖR DETTA TILL MIN ÅMINNELSE.

Prästen visar kalken för församlingen, knäböjer och säger:

Trons mysterium.

Din död förkunnar vi, Herre, och din uppståndelse bekänner vi, till dess du återkommer i härlighet.

eller:

Detta är trons mysterium.

Så ofta vi äter detta bröd och dricker av kalken, förkunnar vi Herrens död till dess han kommer.

eller:

Frälsningens mysterium.

Fräls oss, Herre, världens Frälsare. Genom din död och din uppståndelse har du förlossat oss.

Herre, i åminnelse av din Sons död och uppståndelse tackar vi dig och frambär åt dig livets bröd och frälsningens kalk, ty du har utvalt oss att stå inför dig och tjäna dig.

Vi bönfaller dig ödmjukt och ber att vi som får del av Kristi lekamen och blod må förenas till ett genom den helige Ande.

Herre, tänk i nåd på din kyrka i hela världen, påven N., vår biskop N. och alla kyrkans tjänare, och fullkomna oss alla i kärleken.

Kom även ihåg våra bröder och systrar som insomnat i hoppet om uppståndelsen och alla som gått hädan inneslutna i din barmhärtighet. Låt dem få träda fram inför ditt ansiktes ljus.

Följande bön kan tilläggas vid mässor för avlidna:

Kom ihåg din tjänare (tjänarinna) N., som du (i dag) har kallat till dig från denna värld. Låt honom (henne) som i dopet har dött med din Son även få uppstå med honom.

Förbarma dig över oss alla, och låt oss få del i det eviga livet med den saliga jungfrun, Guds moder Maria, dina apostlar och alla heliga som tiderna igenom funnit nåd inför dig, så att vi med dem kan lovsjunga och förhärliga dig genom Jesus Kristus, din Son.

Prästen lyfter patenen och kalken och säger:

Genom honom och med honom och i honom tillkommer dig, Gud Fader allsmäktig, i den helige Andes enhet, all ära och härlighet från evighet till evighet.

Amen.

Härefter följer kommunionen.

TREDJE EUKARISTISKA BÖNEN

Alla knäböjer.

Ja, Herre, du är i sanning helig, och med rätta förkunnar hela skapelsen ditt lov, ty genom din Son, vår Herre Jesus Kristus, och med den helige Andes kraft ger du liv åt allt och helgar allt. Genom alla tider samlar du åt dig ett folk, för att från solens uppgång till dess nedgång ett rent offer skall frambäras åt ditt namn.

När så är föreskrivet får början av denna bön en annan lydelse.

Därför bönfaller vi dig ödmjukt, Herre: Helga genom din Ande de gåvor som vi burit fram till ditt altare, så att de blir din Sons, vår Herres Jesu Kristi, lekamen och blod, ty på hans uppdrag firar vi detta mysterium.

Prästen tar brödet, lyfter det något och säger:

I den natt då han blev förrådd tog han brödet, välsignade och tackade dig, bröt det och gav åt sina lärjungar och sade:

TAG OCH ÄT HÄRAV ALLA. DETTA ÄR MIN LEKAMEN, SOM BLIR UTGIVEN FÖR ER.

Prästen visar hostian för församlingen, knäböjer, tar kalken och säger:

Likaså tog han efter måltiden kalken, välsignade och tackade dig, gav åt sina lärjungar och sade:

TAG OCH DRICK HÄRAV ALLA. DETTA ÄR MITT BLODS KALK, DET NYA OCH EVIGA FÖRBUNDETS BLOD, SOM BLIR UTGJUTET FÖR ER OCH FÖR DE MÅNGA TILL SYNDERNAS FÖRLÅTELSE. GÖR DETTA TILL MIN ÅMINNELSE.

Prästen visar kalken för församlingen, knäböjer och säger:

Trons mysterium.

Din död förkunnar vi, Herre, och din uppståndelse bekänner vi, till dess du återkommer i härlighet.

eller:

Detta är trons mysterium.

Så ofta vi äter detta bröd och dricker av kalken, förkunnar vi Herrens död till dess han kommer.

eller:

Frälsningens mysterium.

Fräls oss, Herre, världens Frälsare. Genom din död och din uppståndelse har du förlossat oss.

Herre, i åminnelse av din Sons lidande som frälsar oss, av hans uppståndelse från dödsriket och hans ärorika himmelsfärd och i väntan på hans återkomst i härlighet tackar vi dig och frambär åt dig detta levande och heliga offer.

Se i nåd till den gåva din kyrka frambär, det offrade Lammet, som enligt din vilja försonat oss med dig. Låt oss mättades med din Sons lekamen och blod bli uppfyllda av hans helige Ande och så bli en kropp och en själ i Kristus.

Må han fullkomna oss till en evig offergåva åt dig, så att vi en gång med dina utvalda får ärva ditt rike, med den saliga Jungfrun, Guds moder Maria, dina apostlar och martyrer (den helige/heliga N.) och alla dina helgon, som ständigt kommer oss till hjälp med sin förbön inför dig.

Vi ber dig, Herre: Låt det offer som vi frambär till vår försoning skänka fred och välfärd åt hela världen. Bevara din kyrka i tron och kärleken under hennes pilgrimsfärd på jorden. Styrk dina tjänare: påven N. och vår biskop N., alla biskopar, präster och diakoner och hela det folk som du har vunnit åt dig. Lyssna i nåd till oss, din familj, som här kommit samman inför dig. Fader, församla i din barmhärtighet alla dina skingrade barn på vår jord.

Under påskoktaven eller i samband med dop kan tillfogas:

Kom också ihåg dem, som i dag ( i denna påskfest) blivit födda av vatten och helig Ande till nytt liv och som du förlåtit alla deras synder.

Vi ber även för våra avlidna bröder och systrar och för alla som lämnat denna värld och funnit nåd inför dig. Tag emot dem i ditt rike, där vi hoppas att tillsammans för evigt få glädjas åt din härlighet, genom Kristus, vår Herre, ty i honom skänker du oss alla goda gåvor.

I mässor för avlidna kan i stället för den föregående bönen sägas:

Kom ihåg din tjänare (tjänarinna) N., som du (i dag) har kallat till dig från denna värld. Låt honom (henne) som i dopet har dött med din Son även få uppstå med honom, när han en gång kallar fram de döda ur graven och så förvandlar vår förgängliga kropp att den blir lik hans förklarade kropp. Vi ber även för alla våra avlidna bröder och systrar och för alla som lämnat denna värld och funnit nåd inför dig. Tag emot dem i ditt rike, där vi hoppas att tillsammans för evigt få glädjas åt din härlighet. Där skall du torka alla tårar från våra ögon och låta oss se dig sådan du är. Så skall vi vara dig lika i all evighet och oavlåtligen lovsjunga dig, genom Kristus, vår Herre, ty i honom skänker du oss alla goda gåvor.

Prästen lyfter patenen och kalken och säger:

Genom honom och med honom och i honom tillkommer dig, Gud Fader allsmäktig, i den helige Andes enhet, all ära och härlighet från evighet till evighet.

Amen.

Härefter följer kommunionen.

FJÄRDE EUKARISTISKA BÖNEN

Alla står.

Herren vare med er.

Och med din ande.

Upplyft era hjärtan.

Vi har upplyft dem till Herren.

Låt oss tacka och lova Herren, vår Gud.

Det är tillbörligt och rätt.

Prästen sjunger eller läser prefationen.

Ja, det är tillbörligt att tacka dig, helige Fader, det är sannerligen rätt att förhärliga dig, ty du allena är den sanne och levande Guden. Du är före all tid och förblir i evighet, och du bor i ett ljus som ingen kan nalkas. Du allena är god och livets källa, du som skapat himmel och jord för att mätta allt levande med nåd och glädja de många med ditt ljus. Därför står otaliga skaror av änglar inför din tron och tjänar dig dag och natt; de skådar ditt ansiktes härlighet och upphör aldrig att förhärliga dig. Tillsammans med dem lovar även vi ditt namn och genom oss hela skapelsen under himmelen, då vi sjunger i jubel:

Vid prefationens slut sjunger eller läser prästen tillsammans med församlingen:

Helig, helig, helig är Herren Gud Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av din härlighet. Hosianna i höjden. Välsignad vare han, som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden.

Alla knäböjer.

Vi prisar och tackar dig, helige Fader, ty du är stor och alla dina verk har du gjort i vishet och kärlek. Du skapade människan till din avbild och lämnade världen i hennes vård, för att hon skulle råda över dina händers verk och tjäna endast dig, sin skapare. I sin olydnad svek hon din vänskap och hemföll åt döden, men du lämnade henne inte i dödens våld. I din barmhärtighet kom du alla människor till hjälp, för att de skulle söka och finna dig. Åter och åter har du erbjudit människan ditt förbund och genom profeterna lärt henne att hoppas på frälsningen. Och så älskade du världen, helige Fader, att du, när tiden var inne, sände din ende Son för att rädda oss. Han antog kött genom den helige Ande och föddes av jungfrun Maria för att leva under människans villkor, lik oss i allt utom i synd. Han förkunnade frälsningen för de fattiga, frihet för de fångna och glädje för de bedrövade. För att fullgöra dina rådslut utgav han sig själv i döden, och när han uppstod från de döda gjorde han dödens makt om intet och förnyade livet. Och för att vi inte mer skulle leva för oss själva utan för honom som dog och uppstod för oss sände han från dig, Fader, den helige Ande som en första gåva åt de troende att fullborda hans verk i världen och fullkomna all helgelse.

Därför ber vi dig, Herre, att din helige Ande också helgar dessa gåvor och gör dem till vår Herres Jesu Kristi lekamen och blod, så att vi kan fira detta mysterium, som han själv har givit oss som ett tecken på sitt eviga förbund.

När stunden var kommen för honom att förhärligas av dig, helige Fader, gav han de sina, som han älskat här i världen, ett yttersta bevis på sin kärlek.

Prästen tar brödet, lyfter det något och säger:

Medan de höll måltid tog han brödet, välsignade och bröt det, gav åt sina lärjungar och sade:

TAG OCH ÄT HÄRAV ALLA. DETTA ÄR MIN LEKAMEN, SOM BLIR UTGIVEN FÖR ER.

Prästen visar hostian för församlingen, knäböjer, tar kalken och säger:

Likaså tog han kalken med vinrankans frukt, tackade dig, gav åt sina lärjungar och sade:

TAG OCH DRICK HÄRAV ALLA. DETTA ÄR MITT BLODS KALK, DET NYA OCH EVIGA FÖRBUNDETS BLOD, SOM BLIR UTGJUTET FÖR ER OCH FÖR DE MÅNGA TILL SYNDERNAS FÖRLÅTELSE. GÖR DETTA TILL MIN ÅMINNELSE.

Prästen visar kalken för församlingen, knäböjer och säger:

Trons mysterium.

Din död förkunnar vi, Herre, och din uppståndelse bekänner vi, till dess du återkommer i härlighet.

eller:

Detta är trons mysterium.

Så ofta vi äter detta bröd och dricker av kalken, förkunnar vi Herrens död till dess han kommer.

eller:

Frälsningens mysterium.

Fräls oss, Herre, världens Frälsare. Genom din död och din uppståndelse har du förlossat oss.

Herre, då vi nu firar åminnelsen av vår återlösning kommer vi ihåg Kristi död och hans nedstigande till dödsriket och bekänner hans uppståndelse och himmelsfärd, och medan vi väntar på hans återkomst i härlighet frambär vi till dig hans lekamen och blod som ett offer, dig till behag och världen till frälsning.

Herre, se i nåd till den offergåva som du själv har berett åt din kyrka. Låt i din godhet alla som får del av detta bröd och denna kalk genom den helige Ande förenas till en enda kropp och så bli en levande offergåva i Kristus till din härlighets lov och pris.

Kom ihåg, Herre, alla för vilka vi frambär detta offer till dig: din tjänare, påven N., vår biskop N. och alla kyrkans biskopar, alla präster och diakoner, oss som är samlade här, vår församling och hela ditt folk, ja, alla som söker dig med uppriktigt hjärta.

Kom även ihåg dem som gått hädan i Kristi frid och alla avlidna, vilkas tro du ensam känner.

Fader, låt oss alla i din godhet vinna himmelens arvedel tillsammans med den saliga Jungfrun, Guds moder Maria, med alla apostlar och helgon i ditt rike, där vi med hela skapelsen, befriad från synd och död, skall förhärliga dig genom Kristus, vår Herre, genom vilken du skänker världen alla goda gåvor.

Prästen lyfter patenen och kalken och säger:

Genom honom och med honom och i honom tillkommer dig, Gud Fader allsmäktig, i den helige Andes enhet, all ära och härlighet från evighet till evighet.

Amen.

Alla står.

KOMMUNIONEN

Låt oss nu alla bedja så som vår Herre Jesus Kristus själv har lärt oss:

eller:

På Herrens bud och vägledda av hans ord vågar vi säga:

eller:

Vi har tagit emot Anden, som gör oss till Guds barn. Därför ber vi:

eller:

Vi kallas Guds barn och som sådana ber vi förtröstansfullt:

Fader vår, som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja såsom i himmelen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag. Och förlåt oss våra skulder, såsom och vi förlåta dem oss skyldiga äro. Och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.

Ja, fräls oss, Herre, från allt ont, och ge oss fred i våra dagar. Bistå oss i din godhet, bevara oss från synd och gör oss trygga i all oro, medan vi lever i hoppet om saligheten och väntar på vår frälsares Jesu Kristi återkomst.

Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.

Fridsbön och -hälsning

När så är föreskrivet kan början av denna bön få en annan lydelse.

Herre Jesus Kristus, du som sade till dina apostlar: Frid lämnar jag efter mig åt er, min frid ger jag er, vi ber dig: Se inte till våra synder utan till din kyrkas tro, och ge henne frid och enhet efter din vilja. Du som lever och råder från evighet till evighet.

Amen.

Herrens frid vare alltid med er.

Och med din ande.

Prästen eller diakonen kan uppmana:

Låt oss ge varandra fridshälsningen.

Brödets brytande

Prästen bryter hostian och lägger en del i kalken. Han säger tyst:

Må vår Herres Jesu Kristi lekamen och blod, förenade i denna kalk, bevara oss till det eviga livet.

Under tiden sjungs eller sägs:

Guds lamm, som borttager världens synder, förbarma dig över oss.

Guds lamm, som borttager världens synder, förbarma dig över oss.

Guds lamm, som borttager världens synder, giv oss din frid.

Prästen välsignar den lekman som skall assistera vid kommunionutdelningen:

Välsigne + dig Gud att utdela Kristi lekamen (blod) åt dina bröder.

Kommunionen

Prästen ber tyst:

Herre Jesus Kristus, du den levande Gudens Son, enligt Faderns vilja och i Andens kraft har du genom din död givit världen liv. Fräls mig genom din lekamen och ditt blod från synd och allt ont. Låt mig troget hålla dina bud och aldrig någonsin skiljas från dig.

eller:

Herre Jesus Kristus, jag tar emot din lekamen och ditt blod. Låt inte detta bli mig till dom och förkastelse utan till beskydd och läkedom för kropp och själ.

Prästen lyfter hostian och säger:

Se Guds lamm, som borttager världens synder.

Prästen kan tillägga:

Saliga de som blivit kallade till Lammets måltid.

eller:

Smaka och se att Herren är god.

eller:

Den som äter detta bröd och dricker ur denna kalk, han skall leva i evighet.

Gemensamt med församlingen säger prästen:

Herre, jag är icke värdig att du går in under mitt tak, men säg blott ett ord, så blir jag helad.

Prästen mottar Kristi lekamen:

Kristi lekamen bevare mig till det eviga livet.

Prästen mottar Kristi blod:

Kristi blod bevare mig till det eviga livet.

KOMMUNIONPSALMEN

Kommunikanterna kommer till altaret. Prästen eller diakonen säger till var och en:

Kristi lekamen.

Amen.

Kristi blod.

Amen.

Prästen eller diakonen rengör patenen och kalken och ber tyst:

Herre, låt det som vi undfått med munnen mottagas i ett rent hjärta, och må denna timliga gåva lända oss till evig läkedom.

Sedan följer en stunds tyst bön eller en lovsång.

Alla står.

BÖN EFTER KOMMUNIONEN

Låt oss bedja.

Amen.

Före välsignelsen kan eventuella meddelanden lämnas.

SLUTLITURGI

Herren vare med er.

Och med din ande.

Välsigne er Gud allsmäktig, Fadern och Sonen + och den helige Ande.

Amen.

Biskopen välsignar med orden:

Välsignat vare Herrens namn.

Från nu och till evig tid.

Vår hjälp är i Herrens namn.

Hans som har skapat himmel och jord.

Välsigne er Gud allsmäktig, + Fadern och + Sonen och den + helige Ande.

Amen.

Prästen eller diakonen säger:

Gå i Herrens frid.

Gud, vi tackar dig.

Prästen kysser altaret. Sedan han med sina assistenter visat det sin vördnad, återvänder han till sakristian.

Om annan liturgisk handling omedelbart följer utelämnas sluthälsningen.